Myndigheten vi skall lita på är Myndigheten som trotsar offentlighetsprincipen. En princip som är en grundläggande princip för svensk rättskipning och offentlig förvaltning. En princip som skall göra det svårare för myndigheter att gömma sin smutsiga byk för press och allmänhet. Myndighetens förre överdirektör ber oss förstå att Myndigheten inte får bryta mot lagen och därför inte gör det heller. Detta skall vi lita på, trots att samme tidigare överdirektör själv har erkänt att Myndigheten systematiskt brutit mot grundlagen; vilket även rapporterats i media.

Försvarsministern ber oss lita på Myndigheten, den kommer inte att ägna sig åt vanlig brottsbekämpning; den får inte lämna uppgifter till polisen. Vi skall lita på detta trots att rikskriminalen meddelar att de har ”en viss samverkan” med Myndigheten.

Myndighetens nuvarande chef ber oss lita på Myndigheten. Myndighetens verksamhet — säger han i en tidningsintervju — är betydelsefull för Sveriges utlandsstyrkor, till exempel vad beträffar säkerhetsläget i Afghanistan. Lita på vad Myndighetens chef säger, även om han för två veckor sedan sade att argumentet om skydd av svensk trupp i Afghanistan inte var ett bra argument. Lita blint på Myndigheten.

Lita blint på myndigheten. Myndigheten vill oss alla väl. Att Datainspektionen skall granska Myndigheten är en ren formsak. Lita blint på Myndigheten, SÄPO-granskningen kommer att visa att dess vandel är ren.

Vi skall lita på Myndigheten, den kommer att ha strikta direktiv. Myndigheten vill bara vårt eget bästa. Myndigheten kommer att strikt följa de direktiv som regeringen ger den och aldrig bryta dessa. En demokratiskt vald riksdag vill ju bara sina medborgares bästa. Något annat vore otänkbart.

Information hos Myndigheten är säker. Myndigheten läcker inte. Och om Myndigheten skulle läcka, så skall den se till att läckan åker fast. Myndigheten tycker att meddelarskyddet är viktigt, men inte så viktigt som myndighetens anseende.

Och om det otänkbara skulle inträffa att regeringen ger Myndigheten direktiv — strikta direktiv — att börja spana på landets medborgare, så kommer Myndigheten att vägra utföra dessa direktiv, ty Myndigheten är god och ädel och har kurage nog att gå emot den riksdag som ger den order.

Myndigheten vill inte läsa dina brev, bara se vad det står i dem.

– R

Åkesson alltså. Han har pratat med DN, och han bekräftar att FRA samlar hemlisar som de byter mot andra länders hemlisar. Men de länder man handlar med:

… rör sig bara om demokratier, och all information samlas i första hand in för att gagna svenska intressen.”

En följdfråga blir då; vad menar Åkesson med demokratier? Konstitutionella monarkier som Sverige, republiker som USA? Räcker det med att det förekommer demokratiska val? Vilka kriterier skall uppfyllas för att FRA skall sätta sin demokratistämpel på en handelspartner? Om FRA anser att det gagnar svenska intressen så kanske man kan glida en smula på demokratibegreppet.

Vilken information är FRA ute efter? Åkesson upprepar:

FRA ska inte spana på svenska folket. (…) Den svenska informationen ska sållas bort med hjälp av speciella sökbegrepp, fortsätter han.”

Men snälla, snälla Ingvar. För att kunna sålla bort, så måste FRA applicera sökbegrepp på brevet ifråga. Det är då ni kollar vad som står i brevet. Det är det vi inte gillar. Vi struntar i att ni inte låter mänsklig personal läsa brevet. Vi struntar i att det bara är er jättestora dator som har smakat på innehållet, och vi anser precis som lagrådet att:

”… detta intrång, i motsats till vad som anges i lagrådsremissen men i enlighet med vad som har anförts av vissa remissinstanser, sker redan genom att staten bereder sig tillgång till teletrafiken och inte först när ett visst meddelande avskils för analys genom sökbegreppen. Karaktären av intrång förringas inte av att sökningen sker med automatiserad behandling.

Sedan säger Ingvar om sina magiska ofelbara sökbegrepp:

”Det handlar sällan om enskilda ord, utan om begrepp som är uppbyggda av flera delar. Alla delar måste stämma för att det ska bli träff.

- Om man till exempel sprider massförstörelsevapen kan det vara kemiska formler, som kan sättas i samband med vissa organisationer.”

Men snälla, snälla, snälla Ingvar. Detta förutsätter ju att terroristerna skriver sina meddelanden i klartext, vilket väl ändå måste anses falla på sin egen orimlighet. Och ja, även kemiska formler krypteras, trots att de för en lekman redan är en radda med siffror och bokstäver. Och nej dekryptering är numera inte att anse som möjlig inom ett rimligt tidsperspektiv. Har du dessutom glömt vad du själv har sagt? Det var visseligen nästan två veckor sedan, men jag tvivlar starkt på att omständigheterna har förändrats i särskilt hög grad SvD 28/6:

”Samtidigt tar (Ingvar Åkesson) avstånd från ett av argumenten för lagen, nämligen att kabelspaning skulle skydda svenska soldaters i Afghanistan. (…) enligt FRA-chefen är sannolikheten liten för att afghanska talibaner skulle mejla om ett eventuellt attentat mot svenska trupper via en kabel där informationen kan snappas upp av FRA.

– Det är inget bra argument för lagen. Kommunikationerna där sker mest i etern.”

Det du säger idag står i anmärkningsvärd kontrast till detta uttalande på flera punkter. DN 10/7:

”… tvärt emot vad vissa kritiker säger är spaningen, enligt (Ingvar Åkesson), betydelsefull för Sveriges utlandsstyrkor.

- Det finns mycket, mycket information på det som vi kallar för det globala nätet, till exempel om säkerhetsläget i Afghanistan. Den kan vi komma åt genom den här kabelaccessen. Tro det eller ej, det är väldigt mycket trafik som går genom Sverige.”

Jodå vi tror på att väldigt mycket trafik går genom Sverige. Vi vet också att väldigt mycket trafik som går mellan svenskar, inom Sverige, passerar över gränsen och därmed blir lovligt byte för FRA:s superdator. Det är det vi inte gillar.

Vi vet att ni tänker köra våra brev genom era ”sökbegrepp” det är det som är intrånget och det är det vi inte gillar.

– R

Nu lovar socialdemokraterna tillsammans med miljöpartiet att om man bara får makten 2010 så skall man riva upp FRA-lagen. Vänsterpartiet får inte vara med och leka i denna tänkta regering. Eller kanske de inte vill vara med? För när (s) och (mp) lovar att riva upp, så gör de det med en liten caveat; man vill — som Mona Sahlin säger:

”… (tillsätta) en ny parlamentarisk utredning efter en eventuell valseger och den börjar om från noll (…) reglera detta på ett helt annat sätt vad gäller behov, proportionalitet och effektivitet.”

Den Arge Bloggaren tycker att (mp) har handlat en smula förhastat och är djupt skeptisk till att Mona Sahlin menar något annat än att sockra den beska medicinen lite till, för att se om den kanske går ner då, åsikter som han är långt ifrån ensam om.

Fredrik Reinfeldt är även han måttligt imponerad av Mona Sahlins utspel, och låter inte tillfället gå förlorat att — något magsurt — påpeka allt egentligen är sossarnas fel eftersom:

FRA bad den förra socialdemokratiska regeringen om en teknikneutral lagreglering av signalspaningen, eftersom den övervägande delen av den elektroniska kommunikationen i dag går i kabel i stället för som förr genom etern.”

Sedan kryper det fram från att vi behöver FRA-lagen för att kunna spionera på ryssarna. Jajamensan, det är den onde ryssen som är målet. Men inte ryssen egentligen, FRA skall bara ha ryssens hemlisar som bytesvara när de byter hemlisar med andra länder. Till exempel USA. På så sätt kan man få reda på vad som händer i Tchad, och då kan man skydda de svenska trupperna där.

Jaha.

Blogge sammanfattar briljant:

”Alltså: för att skydda svensk militär i ett land tusentals mil från Sverige anses det finnas ett behov av att implementera ett system som per definition överträder den grundlagsskyddade rätten till privat kommunikation, de mänskliga rättigheterna och den liberala demokratins fundamenta.

Nu vet jag inte vad fan vi har i Tchad att göra, men grundtanken med ett militärt försvar är inte att människorna ska offras för att skydda militären, utan att militären ska arbeta för att skydda människorna och deras demokrati, därtill primärt som ett invasionsförsvar i det egna hemlandet.”

Jag kunde inte skrivit bättre själv. Andra vars uttrycksförmåga överträffar Den Arge Bloggarens finns att läsa här, där SvD har samlat ett antal välskrivna texter. Gissningsvis blir den sidan ganska flitigt länkad de närmaste dagarna.

Nu är det så att jag är och har alltid varit tveksam till enfrågepartier. Eller fåfrågepartier. Men det kommer förr eller senare till den punkten att en fråga blir viktigare än alla andra, och då kanske ett enfrågeparti plötsligt är ett tänkbart alternativ. Helt klart är i alla fall att den politiska kartan i Sverige kommer inte att vara sig lik efter nästa val. Kanske tidigare än så. Man skulle kanske uppväcka Gustav Vasa från de döde och låta honom leda en marsch mot Stockholm. Till exempel den 16:e september.

Något annat återstår väl knappast i ett land där politikerna föraktar sina väljare.

– R

Egentligen är förtroendekapital precis som vilka pengar som helst. Man sliter och släpar; knegar i sitt anletes svett för att bygga upp en liten hög med pengar att använda en regnig dag. Sedan kommer de oförutsedda utgifterna och då är det bra att ha lite undanstoppat, och vilken valuta man än väljer så gäller en och samma pricip; ju mer man har undanstoppat desto säkrare sitter man när tillvaron blir svajig.

Men det håller inte att bara ösa ur börsen, den måste fyllas på med jämna mellanrum.

Just nu har politikerna spenderbyxorna på. ”Lita på oss” skriker de, men fler och fler frågar sig varför. Vad har politikerna gjort för att förtjäna förtroende? Det är idag lättare än någonsin att kontrollera fakta, och när riksdagsmän gång på gång talar osant, glider på sanningen, tiger och dumförklarar väljarna, så lever man på lånat kapital.

Och snart är det dags att betala tillbaka.

Förtroendet för politkerna är på botten och det gäller alla frågor, för förtroendet gäller personen snarare än frågan. Det gäller alla politiker för förtroendet är även knutet till förtroenduppdraget. Det hörs nästan på namnet.

Varför skulle jag tro på vad Maud Olofsson säger om miljön, hon vet ju inte vad som står i Sveriges grundlag eller Sveriges regeringsform. Eller så ljuger hon. Vilket som är värst — okunnighet eller lögnaktighet — kan kvitta

Varför skulle jag tro på Nyamko Sabuni när hon skriver om att Sahlins integrationspolitik gynnar Sverigedemokraterna? Hon behandlar väljarna som mindre vetande, och far med osanning om hur trådburen signalspaning kommer att gå till.

Varför skulle jag tro på Sten Tolgfors, som ljuger om att massavlyssning inte skulle vara tekniskt eller juridiskt möjlig?

Nästa steg i tankekedjan blir: ”Varför skulle jag tro på vad någon politiker säger, de ljuger ju hela bunten?”

Man skulle ju kunna tro att politikerna själva insåg detta, men den senaste tidens lögner, mästrande och rena dumheter gör att slutsaten blir att politikerna inte begriper hur illa ute de är. Årtiondens ackumulerade förtroendekapital spenderas som om det vore en outsinlig källa av goodwill. Lita på regeringen, säger de. Regeringen är god, vill alla väl, och kommer så alltid att förbli. Generaldirektören för FRA, Ingvar Åkesson, skriver:

”(massavlyssning är) …En vidrig tanke. Hur kan man tro att en demokratiskt vald riksdag skulle vilja sitt folk så illa?”

och visat därmed att han sov på historielektionerna. Eller försöker intala sina läsare att historen aldrig upprepar sig. Regeringens historiekunskaper verkar det vara lika illa ställt med.

Om politikerna skall ha någon chans att undgå en förtroendekonkurs så krävs att man börjar tala sanning, slutar dumförklara väljarna, slutar svamla och lägger korten på bordet.

– R

Men hon läser samma gamla saga som vi hört till leda:

”Att inte avlyssna är inte ett alternativ. Alternativen är att köpa den från andra länder eller att ha avlyssningen själv.” ”Lagen är viktig för att skydda Sveriges invånare” ”(det handlar inte om) att alla skall avlyssnas, Det finns inte teknik för det.”

Så låt oss försöka nysta upp det här så långsamt och tydligt som möjligt.

Den så kallade FRA-lagen ger FRA befogenhet att lyssna på trådburen trafik över landets gränser. I princip all trådburen trafik passerar över landets gränser. Experter på IT och internet påpekar att det är omöjligt att sortera ut de enstaka paket som inte passerar gränsen. Företrädare för regeringen påstår att man skall inte avlyssna den kommunikation som är ointressant. Till sin hjälp har man magiska ofelbara sökbegrepp så att man kan veta vad man skall plocka ut. Hur detta går till utan att analysera innehållet har man inte lyckats förklara, men det är säkert något elektroniskt. Den irriterande matematiken bakom talar man tyst om.

Hursomhelst så han man lovat att man skall inte läsa våra brev, man skall bara kolla vad det står i dom. Detta skall vi tro på eftersom de som jobbar på FRA är så ädla och goda att det aldrig skulle falla dom in att missbruka sin makt, sina positioner eller sina verktyg. Vare sig nu eller i framtiden. Detta vet man eftersom man på magisk väg bara kommer att anställa de mest renhjärtade medborgare att titta i våra brev.

Dessutom så saknas idag den teknik som krävs för att kunna avlyssna all trafik, och om den mot förmodan skulle bli tillgänglig om några år, och om — mot förmodan — varje kommande regering inte är ädel och god, så kommer FRA alltid att ha civilkurage nog att stoiskt avslå varje begäran från den hypotetiska kommande onda regeringen att spionera på det svenska folket.

Jo, tjenare.

Det är väl snarare så att som MinaModerataKarameller skriver:

”Det är tekniskt omöjligt att inte avlyssna all trafik om man skall uppnå syftet med avlyssningen, (…) Jämför detta med trängselskatten i Stockholm. Alla bilar som passerar fotograferas, varenda bil. Vissa slipper betala skatt av olika anledningar, men de är trots detta fotograferade. Samma sak med FRAs avlyssning, allt kommer att analyseras;(…). Allt! Vad är det annat än massavlyssning? FRA är tvingade att analysera allt för att deras förnämliga sökbegrepp skall hitta den intressanta trafiken. Så fungerar tekniken.

Nyamko Sabuni avslutar med att — som brukligt är — säga att:

”… regeringen (har) kanske inte varit tillräckligt bra på att kommunicera kring lagen.”

Jag lovar att om jag blir idiotförklarad en enda gång till så skriker jag. Jag har gjort ett litet utkast till ett brev som jag tänkte skicka till alla i hela regeringen, kanske hela riksdagen. Det står ungefär så här:

Till: samtliga i Sveriges Regering.

Från: Den Arge Bloggaren

För kännedom:

Jag är ingen idiot. Den överväldigande majoriteten av svenska folket är ej heller de idioter. Hur det står till med regeringens ledarmöter och ministrar är mera oklart.

Med Utmärkt Högaktning

AB

Inte för att jag tror att det skulle hjälpa.

– R

Starka ord, eller hur?

Den Arge Bloggaren skall nu förklara hur han har kommit fram till denna oomkullrunkeliga sanning.

Sten Tolgfors säger i dagens SvD Inrikes att:

”Massavlyssning är inte tekniskt möjligt, inte juridiskt möjligt och inte heller praktiskt möjligt. (…) Det är inte så att man går igenom och läser alla mejl, utan FRA har sökbegrepp som plockar ut exakt rätt mejl. Det är inte så att om någon skriver ”bomb” så blir det träff. Det är bara de mejl som möter sökbegreppen som tas hem för mänsklig läsning, resten passerar.”

Osant. Massavlyssning är tekniskt möjlig tack vare den gigantiska dator som regeringen lät FRA köpa redan innan lagen klubbats igenom; den lag som gör det juridiskt möjligt och som inte till så ringa del är en orsak till den Arge Bloggarens ilska. Man har sökbegrepp som plockar ut exakt rätt mejl. Detta betyder att man måste applicera ett sökbegrepp på varje mejl, annars är det inte sökning utan slumpmässigt urval. Mänsklig läsning har ingenting med saken att göra, det är sökningen som är intrånget. Detta vet Sten Tolgfors, men han påstår annorlunda.

Teflonminne har en snygg analogi som vem som helst borde begripa:

”… (det är som om) varje brev som skickas till eller från Sverige sprättas upp av en maskin som tittar ned i det och kollar efter suspekt innehåll för att sedan återförsegla det med perfekt precision så att mottagaren aldrig på något sätt skulle kunna se att det någonsin blivit öppnat.”

Detta vet naturligtvis Sten Tolgfors, men han tycks tro att väljarna är idioter. Det borde ha gått upp för Tolgfors — och hela regeringen för den delen — att väljarna är trötta på att dumförklaras. Väljarna begriper vad signalspaning är, men väljarna begriper också att som argument för massavlyssning så brister det. Om Sten Tolgfors har läst en enda tidning, en enda blogg, ett enda e-brev eller sett en enda nyhetsutsändning, så känner han naturligtvis till detta. Men han hävdar motsatsen.

Den som berättar något som denne vet inte är sant, far med osanning; han ljuger. Den som ljuger är en lögnare, och den som ljuger i det här fallet är Sten Tolgfors.

– R

Inför valet 2006 presenterade sig moderatarna som det nya arbetarpartiet. Man bröstade upp sig och hävdade att man var ett parti för svensson, den vanlige knegaren, gräsroten. Man bildade Alliansen tillsammans med (c), (fp) och (kd), och menade på att man skulle visa hur Sverige skulle skötas. Ta alla de bästa bitarna från vänsterblocket, förkasta de dåliga och få Sverige på fötter. Som någon sade: ”sossarna utan Persson”, detta som kritik mot Perssons okänsligt buffliga ledarstil.

Istället blev det bara Perssonfasoner.

De borgerliga ledarna har de senaste veckorna visat prov på en okänslighet och tjurskallighet som lämnar den hos Göran Persson långt bakom sig. Man tiger, slår dövörat till, kör över, idiotförklarar väljarna, mobbar varandra, ljuger, gör sig till åtlöje och retar väljare med en närmast bedövande brist på fingerspitzgefühl.

Fredrik Reinfeldt är ovetande, arrogant och föraktfull, Maud Olofsson kör över sitt parti efter att ha lovat lyssna på den inre kritiken, Jan Björklund maler samma gamla trötta — och motbevisade — argument som förr, men visar i övrigt inte upp några som helst tendenser till ledarskap, och fram ur springorna i (kd) kryper en ledarmot av konstitutionsutskottet, som med all önskvärd tydlighet visar att han inte begriper de parlamentariska principerna varmed Sverige styrs.

Den politiska kartan håller på att falla sönder och partiledningarna fattar ingenting. Kanske faller den samman just därför att de inte fattar någonting. Ungsdomsförbunden står samtliga som motståndare till FRA-lagen, moderpartierna fattar ingenting. Svenskarna är trötta på att idiotförklaras. Svenskarna är trötta på politiker som inte hyser annat än förakt för den hand som föder dem. Väljarna kan och vill tänka själva. Fatta det!

Gång på gång repeterar man att väljarna ingenting begriper om FRA-lagen. För den som inte hängt med riktigt så har Alliansfritt Sverige en briljant sammanfattning.

Nu hoppas regeringen att debatten skall tona bort över sommaren. Jag hoppas och tror att de kommer att bli besvikna.

Jag hoppas att riktigt många tar sig till Stockholm den 16:e september.

– R

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.