Nu lovar socialdemokraterna tillsammans med miljöpartiet att om man bara får makten 2010 så skall man riva upp FRA-lagen. Vänsterpartiet får inte vara med och leka i denna tänkta regering. Eller kanske de inte vill vara med? För när (s) och (mp) lovar att riva upp, så gör de det med en liten caveat; man vill — som Mona Sahlin säger:

”… (tillsätta) en ny parlamentarisk utredning efter en eventuell valseger och den börjar om från noll (…) reglera detta på ett helt annat sätt vad gäller behov, proportionalitet och effektivitet.”

Den Arge Bloggaren tycker att (mp) har handlat en smula förhastat och är djupt skeptisk till att Mona Sahlin menar något annat än att sockra den beska medicinen lite till, för att se om den kanske går ner då, åsikter som han är långt ifrån ensam om.

Fredrik Reinfeldt är även han måttligt imponerad av Mona Sahlins utspel, och låter inte tillfället gå förlorat att — något magsurt — påpeka allt egentligen är sossarnas fel eftersom:

FRA bad den förra socialdemokratiska regeringen om en teknikneutral lagreglering av signalspaningen, eftersom den övervägande delen av den elektroniska kommunikationen i dag går i kabel i stället för som förr genom etern.”

Sedan kryper det fram från att vi behöver FRA-lagen för att kunna spionera på ryssarna. Jajamensan, det är den onde ryssen som är målet. Men inte ryssen egentligen, FRA skall bara ha ryssens hemlisar som bytesvara när de byter hemlisar med andra länder. Till exempel USA. På så sätt kan man få reda på vad som händer i Tchad, och då kan man skydda de svenska trupperna där.

Jaha.

Blogge sammanfattar briljant:

”Alltså: för att skydda svensk militär i ett land tusentals mil från Sverige anses det finnas ett behov av att implementera ett system som per definition överträder den grundlagsskyddade rätten till privat kommunikation, de mänskliga rättigheterna och den liberala demokratins fundamenta.

Nu vet jag inte vad fan vi har i Tchad att göra, men grundtanken med ett militärt försvar är inte att människorna ska offras för att skydda militären, utan att militären ska arbeta för att skydda människorna och deras demokrati, därtill primärt som ett invasionsförsvar i det egna hemlandet.”

Jag kunde inte skrivit bättre själv. Andra vars uttrycksförmåga överträffar Den Arge Bloggarens finns att läsa här, där SvD har samlat ett antal välskrivna texter. Gissningsvis blir den sidan ganska flitigt länkad de närmaste dagarna.

Nu är det så att jag är och har alltid varit tveksam till enfrågepartier. Eller fåfrågepartier. Men det kommer förr eller senare till den punkten att en fråga blir viktigare än alla andra, och då kanske ett enfrågeparti plötsligt är ett tänkbart alternativ. Helt klart är i alla fall att den politiska kartan i Sverige kommer inte att vara sig lik efter nästa val. Kanske tidigare än så. Man skulle kanske uppväcka Gustav Vasa från de döde och låta honom leda en marsch mot Stockholm. Till exempel den 16:e september.

Något annat återstår väl knappast i ett land där politikerna föraktar sina väljare.

– R

Annonser

Inför valet 2006 presenterade sig moderatarna som det nya arbetarpartiet. Man bröstade upp sig och hävdade att man var ett parti för svensson, den vanlige knegaren, gräsroten. Man bildade Alliansen tillsammans med (c), (fp) och (kd), och menade på att man skulle visa hur Sverige skulle skötas. Ta alla de bästa bitarna från vänsterblocket, förkasta de dåliga och få Sverige på fötter. Som någon sade: ”sossarna utan Persson”, detta som kritik mot Perssons okänsligt buffliga ledarstil.

Istället blev det bara Perssonfasoner.

De borgerliga ledarna har de senaste veckorna visat prov på en okänslighet och tjurskallighet som lämnar den hos Göran Persson långt bakom sig. Man tiger, slår dövörat till, kör över, idiotförklarar väljarna, mobbar varandra, ljuger, gör sig till åtlöje och retar väljare med en närmast bedövande brist på fingerspitzgefühl.

Fredrik Reinfeldt är ovetande, arrogant och föraktfull, Maud Olofsson kör över sitt parti efter att ha lovat lyssna på den inre kritiken, Jan Björklund maler samma gamla trötta — och motbevisade — argument som förr, men visar i övrigt inte upp några som helst tendenser till ledarskap, och fram ur springorna i (kd) kryper en ledarmot av konstitutionsutskottet, som med all önskvärd tydlighet visar att han inte begriper de parlamentariska principerna varmed Sverige styrs.

Den politiska kartan håller på att falla sönder och partiledningarna fattar ingenting. Kanske faller den samman just därför att de inte fattar någonting. Ungsdomsförbunden står samtliga som motståndare till FRA-lagen, moderpartierna fattar ingenting. Svenskarna är trötta på att idiotförklaras. Svenskarna är trötta på politiker som inte hyser annat än förakt för den hand som föder dem. Väljarna kan och vill tänka själva. Fatta det!

Gång på gång repeterar man att väljarna ingenting begriper om FRA-lagen. För den som inte hängt med riktigt så har Alliansfritt Sverige en briljant sammanfattning.

Nu hoppas regeringen att debatten skall tona bort över sommaren. Jag hoppas och tror att de kommer att bli besvikna.

Jag hoppas att riktigt många tar sig till Stockholm den 16:e september.

– R

Någonting som gör Den Arge Bloggaren — som sitt namn till trots är en ganska fridsam sort — riktigt arg är när han blir idiotförklarad. Faktum är att ganska många svenskar idag har anledning att vara ilskna över detta. Våra folkvalda politiker har nämligen inga högre tankar om de människor som sett till att de kommit till makten. Som tidigare skrivit så anser Fredrik Reinfeldt att en stor del av svenskarna är ”mentalt handikappade”, så gott som varenda politiker som röstade ja till FRA-lagen har nu fått tillfälle att säga att dom inte tror att folk begriper vad lagen handlar om — andra argument tycks saknas helt. Utom möjligen det vid det här laget i sank skjutna argumentet om skydd av svensk trupp i utlandet.

Efter gårdagens magnifika utspel att svenskar kritiska mot FRA-lagen är en hop ”egotrippade gaphalsar”, så kommenterar nu Ingvar Svensson (kd) på sin egen blogg kommentarerna till denna hans smutskastning av väljarkåren med att hävda att: ”… ingen av er begriper hur parlamentariska system fungerar.” Därefter visar han med all önskvärd tydlighet att han inte begriper hur det parlamentariska systemet i Sverige fungerar, och avslutar med: ”Men så sofistikerade resonemang går väl inte hem hos detta auditorium.”

Sten Tolgfors har ”chattat” hos Expressen. En vanlig Expressenchatt består i att folket får ställa frågor till någon, vilken besvarar ett urval av dessa. Sten Tolgfors sk. ”chatt” var anmärkningsvärd i det att inga frågor egentligen blev besvarade. Kära politiker; vi märker när ni smiter undan frågorna, det gör oss irriterade.

Tomas kommeterar chatten här, Drottningsylt kommenterar också precis som Scaber_Nestor. Herr Klokbok hittar något som förhoppningsvis är en felsägning, men min inneboende cyniker tror nog att det tyvärr är en förlupen sanning.

Olof Lavesson (m) har fått väldigt många brev. Så många att han tycker det blir jobbigt: ”… eftersom jag antingen riskerar missa viktiga mail bland alla era massmail.” Jag förstår att det är en hel del och i sanningens namn så är jag lite tveksam till metoden att skicka massbrev via ett webbformulär, men Olof Lavesson borde kanske i ett par sekunder reflektera över det faktum att det är inte han som bestämmer vad som är viktigt. Om många tusen väljare tycker att en fråga är viktig; då är den viktig. Att avfärda sina väljare med en raljerande handviftning bygger inte förtroende.

Genom dessa exempel ser man även hur ordet politikerförakt har råkat ut för en betydelseglidning. Från att ha betytt ”folkets förakt för sina valda politiker” så har det alltmer blivit ett ord som definierar vad politikerna känner gentemot väljarna.

Förakt.

– R