Myndigheten vi skall lita på är Myndigheten som trotsar offentlighetsprincipen. En princip som är en grundläggande princip för svensk rättskipning och offentlig förvaltning. En princip som skall göra det svårare för myndigheter att gömma sin smutsiga byk för press och allmänhet. Myndighetens förre överdirektör ber oss förstå att Myndigheten inte får bryta mot lagen och därför inte gör det heller. Detta skall vi lita på, trots att samme tidigare överdirektör själv har erkänt att Myndigheten systematiskt brutit mot grundlagen; vilket även rapporterats i media.

Försvarsministern ber oss lita på Myndigheten, den kommer inte att ägna sig åt vanlig brottsbekämpning; den får inte lämna uppgifter till polisen. Vi skall lita på detta trots att rikskriminalen meddelar att de har ”en viss samverkan” med Myndigheten.

Myndighetens nuvarande chef ber oss lita på Myndigheten. Myndighetens verksamhet — säger han i en tidningsintervju — är betydelsefull för Sveriges utlandsstyrkor, till exempel vad beträffar säkerhetsläget i Afghanistan. Lita på vad Myndighetens chef säger, även om han för två veckor sedan sade att argumentet om skydd av svensk trupp i Afghanistan inte var ett bra argument. Lita blint på Myndigheten.

Lita blint på myndigheten. Myndigheten vill oss alla väl. Att Datainspektionen skall granska Myndigheten är en ren formsak. Lita blint på Myndigheten, SÄPO-granskningen kommer att visa att dess vandel är ren.

Vi skall lita på Myndigheten, den kommer att ha strikta direktiv. Myndigheten vill bara vårt eget bästa. Myndigheten kommer att strikt följa de direktiv som regeringen ger den och aldrig bryta dessa. En demokratiskt vald riksdag vill ju bara sina medborgares bästa. Något annat vore otänkbart.

Information hos Myndigheten är säker. Myndigheten läcker inte. Och om Myndigheten skulle läcka, så skall den se till att läckan åker fast. Myndigheten tycker att meddelarskyddet är viktigt, men inte så viktigt som myndighetens anseende.

Och om det otänkbara skulle inträffa att regeringen ger Myndigheten direktiv — strikta direktiv — att börja spana på landets medborgare, så kommer Myndigheten att vägra utföra dessa direktiv, ty Myndigheten är god och ädel och har kurage nog att gå emot den riksdag som ger den order.

Myndigheten vill inte läsa dina brev, bara se vad det står i dem.

– R

Annonser

Åkesson alltså. Han har pratat med DN, och han bekräftar att FRA samlar hemlisar som de byter mot andra länders hemlisar. Men de länder man handlar med:

… rör sig bara om demokratier, och all information samlas i första hand in för att gagna svenska intressen.”

En följdfråga blir då; vad menar Åkesson med demokratier? Konstitutionella monarkier som Sverige, republiker som USA? Räcker det med att det förekommer demokratiska val? Vilka kriterier skall uppfyllas för att FRA skall sätta sin demokratistämpel på en handelspartner? Om FRA anser att det gagnar svenska intressen så kanske man kan glida en smula på demokratibegreppet.

Vilken information är FRA ute efter? Åkesson upprepar:

FRA ska inte spana på svenska folket. (…) Den svenska informationen ska sållas bort med hjälp av speciella sökbegrepp, fortsätter han.”

Men snälla, snälla Ingvar. För att kunna sålla bort, så måste FRA applicera sökbegrepp på brevet ifråga. Det är då ni kollar vad som står i brevet. Det är det vi inte gillar. Vi struntar i att ni inte låter mänsklig personal läsa brevet. Vi struntar i att det bara är er jättestora dator som har smakat på innehållet, och vi anser precis som lagrådet att:

”… detta intrång, i motsats till vad som anges i lagrådsremissen men i enlighet med vad som har anförts av vissa remissinstanser, sker redan genom att staten bereder sig tillgång till teletrafiken och inte först när ett visst meddelande avskils för analys genom sökbegreppen. Karaktären av intrång förringas inte av att sökningen sker med automatiserad behandling.

Sedan säger Ingvar om sina magiska ofelbara sökbegrepp:

”Det handlar sällan om enskilda ord, utan om begrepp som är uppbyggda av flera delar. Alla delar måste stämma för att det ska bli träff.

- Om man till exempel sprider massförstörelsevapen kan det vara kemiska formler, som kan sättas i samband med vissa organisationer.”

Men snälla, snälla, snälla Ingvar. Detta förutsätter ju att terroristerna skriver sina meddelanden i klartext, vilket väl ändå måste anses falla på sin egen orimlighet. Och ja, även kemiska formler krypteras, trots att de för en lekman redan är en radda med siffror och bokstäver. Och nej dekryptering är numera inte att anse som möjlig inom ett rimligt tidsperspektiv. Har du dessutom glömt vad du själv har sagt? Det var visseligen nästan två veckor sedan, men jag tvivlar starkt på att omständigheterna har förändrats i särskilt hög grad SvD 28/6:

”Samtidigt tar (Ingvar Åkesson) avstånd från ett av argumenten för lagen, nämligen att kabelspaning skulle skydda svenska soldaters i Afghanistan. (…) enligt FRA-chefen är sannolikheten liten för att afghanska talibaner skulle mejla om ett eventuellt attentat mot svenska trupper via en kabel där informationen kan snappas upp av FRA.

– Det är inget bra argument för lagen. Kommunikationerna där sker mest i etern.”

Det du säger idag står i anmärkningsvärd kontrast till detta uttalande på flera punkter. DN 10/7:

”… tvärt emot vad vissa kritiker säger är spaningen, enligt (Ingvar Åkesson), betydelsefull för Sveriges utlandsstyrkor.

- Det finns mycket, mycket information på det som vi kallar för det globala nätet, till exempel om säkerhetsläget i Afghanistan. Den kan vi komma åt genom den här kabelaccessen. Tro det eller ej, det är väldigt mycket trafik som går genom Sverige.”

Jodå vi tror på att väldigt mycket trafik går genom Sverige. Vi vet också att väldigt mycket trafik som går mellan svenskar, inom Sverige, passerar över gränsen och därmed blir lovligt byte för FRA:s superdator. Det är det vi inte gillar.

Vi vet att ni tänker köra våra brev genom era ”sökbegrepp” det är det som är intrånget och det är det vi inte gillar.

– R

Förutom att trycka på JA-knappen alltså.

Om vi börjar med Carl Bildt så försöker han i sin senaste försvarsdrapa för FRA motivera kabelspaning med att:

”… under andra världskriget kunde [vi] lyssna till den tyska militära trafik som gick på kablar genom Sverige och sedan också dechiffrera en betydande mängd av den.”

Observera att han skriver ”en betydande mängd”, alltså inte allt. Detta var för 60 – 70 år sedan. Krypteringstekniken har tagit ett antal språng sedan dess, och det ligger i krypteringens natur att det är lättare — mycket lättare — att kryptera än att dekryptera. Läs gärna den här lilla artikeln om kryptering och reflektera en stund över möjligheten att signaltrafiken är större idag än under andra världskriget. Carl Bildt har helt enkelt inte hängt med i utvecklingen.

Så är det!

Lika illa ställt är det för Carl B Hamilton (fp) som även han hänvisar till gamla tider. och Anders Tilly (kd) tycker att väljarnas åsikter har sin grund i: ”… okunskap och ett bristande intresse för allt som har med försvaret att göra.” (sic!)

Om antalet bloggar, tidningsartiklar, demonstrationer och mediabevakning tyder på ett ”bristande intresse” så undrar jag hur världen skulle se ut om folk plötsligt började intressera sig för frågan.

Ingvar Åkesson på FRA har i sin försvarsartikel i SvD glömt en av de viktigaste punkterna när det gäller desinformation; ljug inte om sådant som lätt kan kontrolleras. Han känner sig missförstådd och frågar:

”Varför bemöts debattglada lekmän med respekt medan erfarna yrkesmänniskor avfärdas?”

Det är en bra fråga. Varför bemöts debattglada lekmän — till exempel politiker — med respekt av regeringen, medan erfarna yrkesmän avfärdas. Till exempel Terroristforskare på FOI, Regeringens egna IT-råd, Kriminologer, Folkrättsexperter och historiker med förflutet i FRA. För att inte tala om Registernämnden, Kammarrätten, Datainspektionen, Rikspolisstyrelsen, SÄPO, Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten och Lagrådet. Märkligt, i sanning.

Ingvar Åkesson har dessutom fått för sig att ”får inte spana” = ”kan inte spana”. Rick Falvinge (pp) rycker välvilligt till läsarens undsättning och korrigerar ett antal punkter i artikeln. Patrik Fältström, medlem i regeringens råd för IT-frågor och expert på internet, är inte heller överens med Ingvar Åkesson, och redogör för detta i ett antal poster i sin blogg: Till exempel, What is to be collected? och Not listening to communication between patries in Sweden.

För övrigt noterar jag att Carl Bildt har samma visuella tema på sin WordPress-blogg som jag har. Jag måste sålunda byta omedelbart, eller stå där med skammen.

– R